Återanvändning av dagvatten kan medföra en rad positiva effekter, men det finns även risker som behöver hanteras, och kostnaden kan bli hög.

För att ett system ska bli så effektivt som möjligt behöver man först ha en klar bild av vad man vill att systemet ska uppnå. Vad är problemet jag försöker lösa?

Syftet med återanvändning av dagvatten

Syftet med att återanvända dagvatten kan variera, men vanliga angivna anledningar till att överväga återanvändning av dagvatten kan vara:

• ”Vi behöver spara på dricksvattnet!”
• ”Det är fel att använda dricksvatten för att spola toaletter!”
• ”Genom att återanvända dagvatten minskar jag risken för översvämning”

”Vi behöver spara på dricksvatten!” – Det beror till stor del på vart ditt dricksvatten kommer ifrån. Det första man bör göra är att minska vattenanvändningen så mycket som det går och sedan börjar titta på alternativ till dricksvatten. Om ditt dricksvatten kommer från grundvatten finns det risk att vattnet tar slut om man tar ut för mycket, och här har man en direkt positiv effekt genom att samla upp och använda sitt dagvatten. Man minskar uttaget av volymen grundvatten, och det dagvatten man samlar upp under sommaren bidrar heller inte till grundvattenbildning i någon större omfattning.

Om dricksvattnet kommer ifrån en större sjö, till exempel Mälaren, är den positiva effekten av att samla upp och återanvända sitt dagvatten mindre. Här är det oftast inte själva volymen vatten som riskerar ta slut, utan det är främst vattenverkets kapacitet att leverera vatten när användningen är hög som är begränsad. Genom att samla upp och använda sitt dagvatten för till exempel bevattning under varma dagar kan man minska belastningen på vattenverket.

Man behöver dock tänka på hur mycket resurser som går åt för att samla upp och använda dagvattnet. Även om det går åt energi för att rena och leverera dricksvatten i ett konventionellt system är energianvändningen per liter vatten liten jämfört med ett lokalt system som renar och levererar dagvatten för återanvändning. Högre energianvändning tillsammans med övriga resurser som krävs kan ge en högre total miljöbelastning för återvunnet dagvatten än för konventionellt dricksvatten. En ökad miljöbelastning behöver vägas mot behovet att spara dricksvatten.

”Det är fel att använda dricksvatten för att spola toaletter!” – Ja och nej, det känns så klart konstigt att rena vatten till dricksvattenkvalitet för att sedan spola toaletten med det. Men om man leder in dagvatten i en byggnad medför det en risk att personer kommer i kontakt med skadliga organismer i dagvattnet. Och här är det faktiskt inte risken för att vatten skulle stänka upp ur toaletten vid spolning som är risken, utan risken för felkoppling. När man leder in vatten av osäker kvalitet via ledning i ett hus, medför det en risk att någon, någon gång, kommer att missta denna ledning för en ”vanlig” vattenledning. Och då koppla till exempel en dryckesfontän eller en kökskran till denna ledning. Och då finns risken att personer omedvetet dricker dagvatten som potentiellt är förorenat med organismer som kan göra människor sjuka. Även om man själv tänker att risken för detta är låg, kan konsekvensen av en felkoppling vara betydande, och risken för detta behöver därför hanteras och dokumenteras.

”Genom att återanvända dagvatten minskar jag risken för översvämning” - Det finns flera exempel på system för återanvändning av dagvatten som rapporterat en minskad risk för översvämning. När man undersöker detta i mer detalj är det dock sällan återanvändningen i sig som minskar risken utan systemet som helhet är utformat på ett sätt så att översvämningsrisken minskar OCH dagvatten kan användas som en resurs, det vill säga inte som en konsekvens av återanvändningen. Funktionerna är oftast separata, då återanvändning främst använder regn från ”vanliga” regn där den största mängden nederbörd faller sett över året, medan översvämningar främst sker vid kraftiga, sällan förekommande regn, då regntunnor oftast redan är fulla. Hur systemet fungerar beror helt och hållet på de lokala förutsättningarna.

Att tänka på

Om man tagit beslutet att använda dagvatten som en resurs, finns det några saker man bör tänka på, till exempel:

• Tänk på helheten. Ha en tydlig förståelse för vilka problemen är som du försöker lösa, och ta fram lösningar som bäst löser problemet. Tänk på den ökade miljöbelastningen som ett system kan medföra, speciellt om man använder pumpar eller avancerad rening av dagvattnet. Återanvändning av dagvatten KAN vara en bra lösning, men är inte alltid det.
• Ha en tydlig förståelse för de risker som behöver hanteras, och dokumentera riskhanteringen.
• Fokusera på platser där det finns en hög och konstant vattenanvändning. Bra exempel utifrån att spara vatten är toalettspolning, spolning av fordon och i vissa fall kylning. Bevattning av grönytor och sportfält kan även det vara bra exempel då de ofta använder mycket vatten men mer oregelbundet. Samtliga exempel förutsätter korrekt riskhantering. Dåliga exempel är fontäner som har en låg faktisk förbrukning och hög risk för kontakt med vattnet, och brandberedskap som oftast inte har någon användning alls, och när vatten behövs måste det levereras med hög säkerhet.
• En liten, billigare tank som ofta går tom kommer vara mer kostnadseffektiv än en stor tank som sällan går tom. Detta beror på att den största nederbördsmängden sett över året sker i små regn, där den avrunna volymen är mindre, vilket kan fylla en mindre tank. För att hitta den optimala tanken för just din situation, använd beräkningsverktyget för dimensionering. En större tank kan dock vara befogat om det finns begränsad tillgång till annat vatten i händelse av att tanken är tom.

Om du behöver hjälp med utredning, riskbedömning / riskhantering eller framtagande av ett system för att använda dagvatten som en resurs är du välkommen att höra av dig!